Roligt och respektlöst (Anmeldelse av Karl Johan Nilsson)
Kilde:
hd.se/Helsingborgs Dagblad · 7 February 2012
Karl Johan Nilsson läser Erik Anderssons roliga och inspirerade “Dag ut och dag in med en dag i Dublin” om översättningsarbetet med James Joyces “Ulysses”.
(Albert Bonniers Förlag)
(…)
«Andersson låter oss ta del av sitt stora yrkeskunnande, men också det stora kunskapssökande översättandet av en roman innebär om man vill göra den rättvisa. Och ändå är översättaren dömd att misslyckas. ”Om det inte blev en bra översättning: vad blev det då istället?” frågar sig författaren, vilket i sin tur är en kongenial utgångspunkt för varje översättare av skönlitteratur.»
Kilde: www.nwt.se · 18 January 2012
Baklängesöversättning
John Swedenmark
(Ariel förlag)
För den som vill veta mer om vilka frågor man ställs inför vid översättning, ger läsningen av John Swedenmarks essäsamling Baklängesöversättning en god inblick. Texterna handlar om såväl översättararbetets problem som tjusning.
Kopierar man bara eller skapar man ett nytt original? Vad är det som ska jämföras när man översätter en modern dikt? Detta är frågor som ställs.
Ordet baklängesöversättning syftar till Swedenmarks arbetsprocess, att utgå från slutet. Han vill se texten i fraser snarare än att starta med tolkningen direkt, något som alltid är hypotetiskt, förklarar han. Metoden gör att uppmärksamheten riktas mot var ett ord står och på vilken punkt avvikelser i versrytmen uppträder. Tillvägagångssättet är ungefär som när man ska rita en karta över en okänd trakt.
Genom att översätta i marginalen på de fysiska sidorna lagras mönster, former och satskonstruktioner omedvetet i minnet, det som ger texten helhetsgestaltning och underlättar arbetet med att få översättningen konsekvent, menar Swedenmark.
Kilde: Vårt Land · 19 October 2011
Bibelen er mange bibler: vår fremste klassiske tekst, dertil spredt til alle verdenshjørner. Et språks standardbibel bør ta så mange hensyn som mulig – med en kompromisstynget tekst som konstant risiko. I motsatt fall kunne vi fått enøyde oversettelser: poeten som ofrer mening for vellyd og rytmikk, polemikeren som presser alle tvetydigheter for å kullkaste gamle sannheter, tradisjonalistene sier at man ikke skal «tolke», men «bare oversette det som står der», de saktmodige vil forenkle det «gammeldagse språket» osv.
Luthers kulturrevolusjon. Disse ytterpunktene representerer verdensbilder, men de kaller det «språk» – når vi sier «språk», er vi ofte mer ideologiske enn vi liker å tro. Det er nok å tenke over at språkvitenskapen oppsto og utviklet seg innenfor kirken i mange århundrer før de ble til den spesialiserte akademiske disiplinen den er i dag, og at samme kirke har vært den sentrale aktøren i størsteparten av vår tidligere politiske historie.
Kilde: Dagbladet/db.no · 10 October 2011
«Oversettelsen er i all sin nyanserikdom og språklige mangfoldighet en utrolig bragd av Steinar Lone.
Han har skrevet etterord til hver bok, som understreker hvilke villnis av dobbeltbetydninger og ordspill han har stått overfor. Hatten av for ham.»
Kilde: Fedrelandsvennen · 30 September 2011
Om få uker kommer den nye bibeloversettelsen fra Det Norske Bibelselskap. I den forbindelse har flere norske forfattere blitt invitert med for å bidra som konsulenter på oversettelsen. De har arbeidet i team sammen med oversettere, teologer og så videre. I boka bibelsk skriver de 12 ulike forfatterne om sitt forhold til Bibelen, og lik Bibelen selv er tekstene preget av et rikt mangfold både i forhold til språk og stil. Noen av tekstene er poetiske, andre skriver essayistisk, og flere formidler et sterk personlig budskap om sine opplevelser med denne boka. Vi får også innblikk i hvordan oversettelsesarbeidet har vært en lang, nitid og tidkrevende prosess. Noen forfattere har hoppet av underveis, og boka tar oss rett inn i opphetede diskusjoner rundt tolkninger, valg av begreper, spørsmål om hva som skal veie tyngst; tradisjonen eller de eldste tekstene?
Kilde: Morgenbladet · 9 September 2011
I sin anmeldelse av min gjendiktning av Baudelaires Det ondes blomster i Morgenbladet 26. august sier Karin Gundersen helt til slutt: «Vi vil heller ha Baudelaire enn dikt på rim.» Tidligere har hun sagt seg enig med Walter Benjamin i at, hvis man i det hele tatt skal oversette så vanskelige dikt fra et så fremmed språk, «bør man trykke originalen fulgt av en bokstavelig oversettelse, ord for ord.»
Kilde: Vårt Land · 7 September 2011
1978-versjonen blir historie når en ny og gjennomarbeidet oversettelse av både Det nye og Det gamle testamentet lanseres i oktober. Den reviderte oversettelsen av Det nye testamentet kom allerede i 2005.
Bibelsk. Arbeidet med den nye oversettelsen har pågått over en tiårsperiode, og flere av våre ledende forfattere har som Knausgård, vært med på å forme det nye bibelspråket.
De forteller om sitt arbeid i artikkelsamlingen Bibelsk, og sjelden har jeg lest like entusiastiske vitnesbyrd fra noen bibelgruppe.
Kilde: Morgenbladet · 1 September 2011
Karin Gundersen bebreider i Morgenbladet 26. august Kjell Nilsen for å oversette Baudelaire ukorrekt, med et ukorrekt tankeinnhold. Hun vil ikke innrømme at Nilsen holder seg i poesien og gjengir noe lignende til norsk, med et forsøk på et ugjensigelig innhold. Jeg beundrer Kjell Nilsens forsøk på å overføre Baudelaires dikt til en ugjensigelig form. Det Karin Gundersen bebreider ham, er at han ikke har omgjort til prosa Baudelaires uforgjengelige diktning.
Kilde: Dag og tid · 15 July 2011
«Koss skal ein best gjeva att klassiske diktverk på moderne språk? Spørsmålet vert aktualisert av den nye omsetjinga av Catull-dikt som Torgeir Bygstad og Det Norske Samlaget no sender ut. Det er ikkje fyrste gong Catull vert omsett til nynorsk og utgjeven på Det Norske Samlaget. Alt i 1921 kom eit utval av dikta hans, i det andre heftet i rekkja «Klassiske bokverk» som Studentmållaget stod for. Her sette Erik Eggen om til det han kalla «moderne vers», det var rima vers av ymis lengd, medan Asgaut Steinnes heldt seg til Catulls eige versemål i attdiktinga av «Brudlaupssong» (nr. 61 i Catull-utgåver). I 1978 gav Sigmund Skard ut desse attdiktingane på nytt (i Orion-bøkene), og i føreordet seier han at dei har «vore rekna mellom dei beste attdiktingar av framand lyrikk som i det heile finst på norsk». Skard skaut ut to «mindre interessante» dikt, men skøytte til elleve nye som han sjølv hadde sett om. Skard fylgde stundom Eggens føredøme, stundom Steinnes’, men valde i alle høve ei metrisk form.»
Kilde: The New York Times · 9 June 2011
«In a meticulously faithful yet nimbly inventive translation, Ashbery’s approach has been to stay close to the original, following the line of the sentence, retaining the order of ideas and images, reproducing even eccentric or inconsistent punctuation. He shifts away from the closest translation only where necessary, and there is plenty of room within this close adherence for vibrant and less obvious English word choices. One of the pleasures of the translation, for instance, is the concise, mildly archaic Anglo-Saxon vocabulary he occasionally deploys — “hued” for teinte and “clad” for revêtus, “chattels” for possessions — or a more particular or flavorful English for a more general or blander French: “lush” for riches, “hum of summer” for rumeur de l’été, “trembling” for mouvantes.»
ILLUMINATIONS
By Arthur Rimbaud
Translated by John Ashbery, 2011
